Point taken

God kväll.

Jag har verkligen haft en helt underbar helg. Mycket känslor, från tårar, till skratt, till att faktiskt få känna trygghet. Det har hänt otroligt mycket de senaste men det finns inget ont som inte har något gott med sig. Denna helgen har verkligen visat på den omsorg och kärlek jag har omkring mig. Människor som fyller på mig med så himla mycket och som verkligen kan förstå mig. Det känns som att jag har vaknat upp, jag känner mig som mig själv igen. Jag vet ärligt inte vad som har med det att göra men det är nog en massa anledningar. Jag är äntligen hel igen, fysiskt. En operation som jag längtat efter att få göra, även om det har varit ett helvete rent ut sagt så känner jag för varje dag som går att det var värt det. Det har fått mig att se klart på ett sätt som det var länge sedan jag har kunnat.

Det är så mycket som cirkulerar däruppe i huvudet men en sak vet jag. Jag är väldigt glad och tacksam för all stöttning och värmande ord som ramlat över mig den sista tiden. Även om de även har haglat en hel del skit så finns det inget som inte kan få mig att resa mig upp igen. Jag ligger inte på backen, jag står här, rak i ryggen och jag vågar visa mig sårbar och blotta mina känslor. Det finns de människor som visar perfektion utåt men på andra sidan är det oftast tvärtom. Jag är inte och mitt liv är inte perfekt eller guld och gröna skogar.

Jag känner smärta, jag känner lycka, jag känner sorg och en väldans massa olika känslor. En del, delar jag med mig av, men väldigt mycket inte. Jag är den jag är och jag gör mitt bästa för mig och mitt crew. Jag har varit med om en del men det är också det som har gjort mig till den jag är. Från att hålla saker inombords till att faktiskt dela med mig av vissa delar även om det inte står rakt upp och ner om vad det handlar om. Jag älskar att sätta lurarna i öronen och låta fingrarna styra orden. Det finns ingen perfektion här och det är heller inget jag strävar efter. Jag behöver inte visa någon fasad om att allt är fantastiskt, jag är inte fake. Folk får tycka och tänka precis vad dom vill och ibland sårar det men i slutändan reser jag mig upp igen och kämpar för just det som jag tror och känner för. 

Jag sätter mina egna gränser men tar också lärdom, aldrig fullärd på något sätt. Varje dag lär jag mig nya saker om mig själv och varje dag kommer en ny dag som jag får leva frisk. Jag är inte sjuk längre, jag Lever och jag är cancerfri. Jag har startat mitt nya liv, med en ny kropp, med en ny energi och en helt ny syn på livet. Inget jag någonsin kommer tacka cancern för med tanke på all skit som jag har upplevt och som min kropp fortfarande är skadad från. Det tar tid att förstå och ta in, reflektera, hantera och leva med. I morgon ska jag till psykologen efter ett längre uppehåll och det ska bli otroligt skönt.

dsc04424

Jag vill inte vara någon annan än den jag är, jag är inte perfekt någonstans men jag gör mitt bästa.

Leave a Reply

Your email address will not be published.